1968 var ett mycket bra musikår! Det har jag påpekat tidigare och här är ytterligare ett bevis för att jag har rätt. Det här är också en av mina absoluta favoritplattor, alla kategorier.
Här har han sparkat The Bluesbreakers och gett ut skivan i eget namn. Kompmusiker har han förstås och Mick Taylor från närmast förgående upplaga av Bluesbreakers finns med. Det blev dock Taylors sista med Mayall. Han raggades upp av The Rolling Stones för att ersätta Brian Jones.
Skivan handlar om en tripp till västkusten i USA, närmare bestämt Laurel Canyon, och människor han träffar där. The Bear (Canned Heat) och Miss James (en groupie) är ett par exempel. Skivan börjar med Vacation som handlar om att han lämnar London och slutar med Fly tomorrow, om att resa tillbaka. Han bosatte sig senare i Laurel Canyon.
Det är en helgjuten LP utan svaga spår. Den hänger också ihop på så sätt att låtarna följer varandra utan uppehåll. En av låtarna, Walking on Sunset, plockade Ulf Lundell upp och han kallade den Går på promenaden. Just det säger kanske inte så mycket om den här skivans storhet, annat än att Lundell hade god musiksmak.
Om det här är blues eller rock, eller både och, är helt ointressant. Det är helt enkelt en förbannat bra LP!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar