lördag 27 februari 2016

Jag var (inte) där

Abba - Waterloo (1974)

Alla vill hävda att de var med och där just då något viktigt eller stort hände. När Abba vann melodifestivalen var jag inte där, jag såg det inte på TV och jag hade inte en aning om vad som hänt förrän dagen efter.
Vid den tiden hade jag inga höga tankar om Abba och när det nämndes på radion dagen efter tog jag det först som ett skämt.


Den aktuella helgen hade jag och bästa polaren Janne Daniels gjort en utflykt för att hälsa på en annan polare Per, nämligen Dahlenius, som hade flyttat till Katrineholm. Vi hade annat att göra än att titta på melodifestivalen.


Titellåten "Waterloo" och "Ring ring" är starka låtar, om än lite slitna. Resten är i mina öron ganska bleka och ingenting jag tar fram för att lyssna på. Inte då och inte nu. 



Nej, jag var inte där, vare sig framför TV:n eller i London där spektaklet ägde rum. Däremot omvärderade jag min uppfattning om Abba en tid efter den aktuella händelsen.
Det är den amerikanska upplagan av LP:n, utgiven på prestigefyllda Atlantic Records, som jag har. På den har den svenska versionen av "Waterloo" ersatts av den engelska versionen av "Ring ring", där Neil Sedaka och Phil Cody var inblandade i översättningen.

Länkar är överflödiga. Alla har väl hört alla låtar till leda.




söndag 14 februari 2016

BS&T, upplaga II av ...

Blood, Sweat & Tears - Blood, Sweat & Tears (1968)
Listan över musiker som varit inblandade i denna jazz-rock-grupp är imponerande och lång. Redan från början var de åtta medlemmar. Det är kanske därför som det blev som det blev. Ju fler inblandade, desto svårare att hålla ihop. Efter första plattan lämnade Randy Brecker och Larry Weiss bandet, och den trenden fortsatte.


Första plattan uppmärksammade jag inte då den kom, men denna, deras andra, gjorde desto större intryck. Jag var inte ensam om att fastna för "Spinning wheel" och "You've made me so very happy" som hade släppts som singlar och här inleder sida två. "Spinning wheel" är en av de få originallåtarna på skivan och skriven av den för gruppen nya sångaren David Clayton-Thomas.


För övrigt är det mest covers på skivan. Det tänkte jag inte så mycket på då. Jag kände till exempel inte till Laura Nyro innan. "Smiling phases" var dock bekant som baksida till Traffic-singeln "Hole in my shoe".
Förutom att jag blev mer intresserad av jazzmusik tack vare denna skiva fick jag också upp öronen för Eric Satie vars (delar av) "Trois gymnopédies" både inleder och avslutar skivan.


Storhetstiden för Blood, Sweat & Tears började här och den varade några år. Medlemmarna har kommit och gått (och ibland kommit tillbaka) och under en tid var Jojje Wadenious med som gitarrist. Gruppen finns visst fortfarande men vad jag vet så har det inte kommit någon platta sedan 1980.

Mina favoritlåtar är "More and more", "And when I die" och "God bless the child" men jag rekommenderar hela plattan så här är en länk till den:
https://www.youtube.com/watch?v=0srvtJUvNAo