XTC - Skylarking (1986)
Skylarking är i mitt tycke inte bara den bästa skivan XTC har gjort utan också en av mina absoluta favoritskivor över huvud taget. Det är absolut inga större fel på exempelvis English settlement som exempelvis har den välkända Senses working overtime. Skylarking kändes inte lika omedelbar då den släpptes men har växt sig starkare och starkare för varje lyssning. Det är dessutom ingen nackdel att det låter mycket psykedeliskt 60-tal.
Särskilt väl passar Skylarking att plocka fram på sommaren. Ljudet av fågelkvitterhundar och surrande insekter som inleder Summers cauldron sätter tonen och väcker känslan av att ligga på rygg i gräset, känna doften av blommor och att titta på den blå himlen med (enstaka) fluffiga vita moln. En drömlik tillvaro att drunkna i. XTC går så långt att det är så här man vill dö. Som de sjunger "Drowning here in Summers cauldron ... Please don't pull me out, this is how I would like to go".
Skivan är likt en svit med ett tema där låtar delvis vävs in i varandra och Summers cauldron glider sömlöst över i låten Grass som ytterligare förstärker sommarkänslan. Mysa i gräset och kanske äta en glass. Måhända vill man ha sällskap och gräsmattan är kanske då en bra The meeting place. Om det är det man önskat kanske det leder till That's super, supergirl.
Sommaren har förstås också regniga dagar så det är nästa fas i denna svit. Ballet for a rainy day. Då kan det vara på sin plats att plocka fram ett paraply, 1000 umbrellas, även om de då skymmer utsikten. Är sommaren slut? Nåja, den är ändå en del av Season cycle. Det är inte dags att deppa ihop. Sida ett tar slut här.
Låttitlar och lösryckta textfragment har fått bli basen i mitt simpla resonemang kring sida ett. Man kan låta dessa tankar snurra vidare kring låtarna på sida två. Earn enough for two följt av Big day skulle kunna vara en logiskt följd av vad som hände på The meeting place.
Som avslutning förs man tillbaka till tankegångarna i Summers cauldron, nämligen "... this is how I would like to go". Med Dying respektive Sacrificial bonfire avslutas denna skiva/sommardag eller hela livscykeln.
Det här är givetvis min personliga och simpla bild och upplevelse av detta utmärkta album. XTC själva har säkerligen en mer komplex och djup bild och mening med sitt alster. Det får andra ta till sin uppgift att analysera.
Just som jag hade skrivit ner mina personliga tankar om Skylarking hittade jag en YouTube-video där Jeff Party beskriver och berömmer plattan. En länk nedan för den som vill få en lite utförligare genomgång både av Skylarking och gruppen XTC. Jag kan instämma i princip allt han har att säga.
