onsdag 28 december 2016

Det är aldrig för sent

Carole King - Tapestry (1971)

För de flesta var Carole King en ny bekantskap i början av 1971 men Carole hade ett decennium av framgångsrikt låtskrivande och ett mindre framgångsrikt debutalbum (Writer, 1970) i bagaget när hon släppte denna LP.

Tiden var uppenbarligen inne för hennes del och denna blev en enorm succé. En singer/songwriter vid pianot låg helt rätt i tiden. Denna blev hennes stora genombrott och hennes största skivframgång någonsin. Alla hade den, alla lyssnade på den och alla älskade den.


Alla låtar är av Carole själv eller i samarbete med tidigare maken Gerry Goffin eller Toni Stern. Det mesta är nyskrivet men ett par låtar är framplockade ur tidigare produktion med viss igenkänningsfaktor som resultat. "Will you still love me tomorrow" var en stor hit tio år tidigare med gruppen The Shirells och (You make me feel like) A natural woman hade varit en hit med Aretha Franklin.


Under de mycket produktiva och framgångsrika åren som låtskrivare innan Tapestry kom ut hade hon spelat in några egna singlar och en LP som medlem av gruppen The City. Detta utan någon större framgång. Undantaget "It might as well rain until september" som var en mindre hit 1962.
Andra hade dock haft desto större framgångar med hennes tidigare låtar.
Några andra exempel:
The loco-motion - Little Eva (och senare Grand Funk Railroad)
Crying in the rain - The Everly Brothers
Chains - The Beatles
I'm into something good - Herman's Hermits
Pleasant valley sunday - The Monkees
Wasn't born to follow - The Byrds
Hi-de-ho - Blood Sweat & Tears


James Taylor, som också är med och spelar på plattan, fick en stor hit med "You've got a friend".
En annan av de mest spelade låtarna från LP:n "It's too late" har givetvis ingenting att göra med att framgångarna kommit förhållandevis sent. Det är förstås en sång om kärlek, eller rättare sagt förlorad kärlek. Ett populärt ämne.

Bäst? Ja, måste jag välja endast en blir det titellåten "Tapestry".

Länk: