Efter ett par plattor där hon skrivit låtarna tillsammans med PJ Harvey, Nick Cave, Billy Corgan med flera kom så denna. Det är en cover- och, delvis, duett-platta vilket på papperet kan verka rätt trist.
Det är det så klart inte. Marianne Faithfull är aldrig trist.
Här har hon alltså inte skrivit något nytt. "Easy come, easy go blues" som gett namn till albumet sjöngs ursprungligen av Bessie Smith redan på 1920-talet. Äldre jazzstandards, som "Black coffee" och "Solitude", samsas med nyare material från exempelvis Morrissey, Brian Eno och Black Rebel Motorcycle Club. Det fungerar och blir varierat på ett bra sätt.
Drygt hälften av låtarna framförs tillsammans med gästartister. Nick Cave, Jarvis Cocker och Rufus Wainwright är några som, rätt diskret, deltar. I "Sing me back home" är det ingen mindre än Keith Richards som Marianne delar mikrofon med. Det är två röster som har en hel del gemensamt.
Jag har sett Marianne Faithfull på scen flera gånger. Senast var det förra året på "Stockolm Music & Arts". Bra ... såklart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar