fredag 14 februari 2014

Electric Light Grieg

Electric Light Orchestra - On the third day (1973)

Och på den tredje dagen upptäckte Electric Light Orchestra popmusiken. Riktigt så enkelt är det nog inte. Jeff Lynne hade sysslat med popmusik tidigare, redan innan han började i Move och Electric Light Orchestra.
Utan att kunna historien alltför väl har jag för mig att Roy Wood och Jeff Lynne startade ELO som ett sidospår medan Move fortfarande existerade. Medan Move var ett rock/pop-band var ursprungliga ELO ett experimentellt band med starka influenser av klassisk musik och med en stråksektion som starkt präglade ljudbilden.
Roy Wood tröttnade snabbt och hoppade av redan efter en LP.


Jeff Lynne fortsatte på samma spår men här på LP nummer tre kan man ana att Lynne åter börjar intressera sig för popmusik igen. Det visar det sig så småningom vara hans starkaste sida. Inte minst kommersiellt.


On the third day finns det gott om stråkar av det slag som kännetecknar ELO både före och efter denna LP. De klassiska influenserna är tydliga liksom influenser från samtida progressiva band. Då tänker jag på till exempel Yes, men även Moody Blues.
Låtarna på sida ett vävs ihop till en svit på samma sätt som exempelvis Moody Blues gjort många gånger tidigare. Det är sådant som jag gillar.

Jeff Lynne var redan vid den här tiden en utmärkt låtskrivare. Hitsingeln från plattan Ma-ma-ma Belle är väl inte så representativ för plattan i övrigt, men visar att ELO är på väg mot ett annat musikaliskt område. En singel till, Showdown, släpptes i samband med den här skivan. På senare upplagor av skivan är den inkluderad, men inte här på ursprungsupplagan.



Jag vet inte om jag ska hävda att Lynne är före eller efter sin tid men skivans avslutande låt heter In the hall of the mountain king och låter väldigt lik ett annat stycke med samma namn. På skivan står det i alla fall att Jeff Lynne är kompositör till alla skivans titlar. Även om upphovsrätten upphört kunde det ha varit en snygg gest att ange den ursprungliga kompositören (Edvard Grieg). Lynne tyckte kanske att det var OK eftersom Roy Wood tidigare hade snott ett par takter från samma stycke och lagt in i Look at me now på första ELO-albumet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar