Det är verkligen svårt att skriva om en platta med Bob Dylan. Det är så många som redan ha gjort det. Dylan har analyserats i årtionden och jag skulle inte bli förvånad om det också finns doktorsavhandlingar om hans texter och hans betydelse för populärkulturen både bakåt och framåt i historien.
Jag är en amatörtyckare och gör inga djupanalyser utan utgår ifrån mina egna spontana, eller väl övervägda, reflektioner över skivorna och artisterna jag lyssnar på.
Jag vet inte exakt hur jag kom i kontakt med Bob Dylan för första gången, men det kan ha varit tack vare Mr Tambourine man som The Byrds fick en stor hit med. Den hade jag på singel och noterade vem som skrivit låten. Jag köpte dock inga skivor med Dylan själv vid den tiden. Det blev senare. Det fanns som tur var andra som köpte skivor så det blev möjligt att låna, spela in och därmed bekanta sig även med de låtar som inte blev stora hits, med honom själv eller andra.
The freewheelin' Bob Dylan är hans första riktiga LP. På den första och föregående var det nästan bara låtar andra skrivit men här hade han själv skrivit nästan alla låtar. Två av hans mest kända, Blowin' in the wind och Don't Think twice it's all right, finns med här och inleder vardera sidan av denna LP. Resten är minsann inte fy skam de heller, som exempelvis Masters of war och A hard rain's a-gonna fall. Det finns ett par lite svagare spår, med det gör absolut ingenting.
Det här är en LP jag återkommer till relativt ofta och mina favoriter är de lite mindre kända (tror jag) låtarna Talkin' World war III blues och avslutande I shall be free.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar