Klaus Nomi - Klaus Nomi (1981)
Det här inlägget har varit på gång under en längre tid men jag har inte hittat en bra ingång. Nu gör jag ett nytt försök.
På svtplay.se finns en förställning från Operan som handlar om Klaus Nomi. Det är Richard Hamrin som gestaltar Nomi och det bjuds på såväl fakta, anekdoter som musik. Huruvida sanningshalten motsvarar verklighetan kan jag inte hundraprocentigt verifiera. Att han körat bakom David Bowie har jag i alla fall sett en inspelning av.
Det är dock en intressant gestaltning av en lite udda figur som man får. Vilka som får mest ut av föreställningen är svårt att säga. Vi som känner till Klaus Nomi sedan tidigare eller de som i och med detta fått en ny bekantskap.
Hans korta skivkarriär består endast av två album varav detta är det första. Här finns bl a Total eclipse (skriven av Kristian Hoffman) som är hans mest kända låt. Ett par låtar är Nomis egna men Hoffman har också skrivit Nomi song samt ett par låtar på efterföljande skiva. I övrigt handlar det om tokningar av några poplåtar samt klassiska verk av t ex Henry Purcell, Camille Saint-Saëns och John Dowland.
Min bekantskap med Klaus Nomi kommer ursprungligen från rockdokumentären Urgh! A Music War från 1981 där jag hörde och såg honom första gången framförande Total eclipse. En sådan upplevelse glömmer man inte. The Police, XTC, Devo med flera som medverkar i dokumentären är lättglömda i sammanhanget.
Rent musikaliskt sticker det kanske inte ut så mycket men hans uppenbarselse och sångstil fick mig att hajja till.
Vad jag förstår är Klaus inte skolad kontratenor men det är i den kategorin han röstmässigt hör hemma. Det är ett mycket speciellt röstläge som väldigt få behärskar fullt ut. En av de mest framträdande nutida kontratenorerna är Philippe Jaroussky.
Jag kan inte påstå att det här är lättlyssnat men det är väl värt att testa för den som är nyfiken på något udda.
Det börjar lite mystiskt/dramatiskt med Keys of life (egen komposition) för att sedan övergå till den lite poppigare Lightning strikes som är en cover på Lou Christies (mindre) hit från 1966. Lightning strikes ligger ganska nära originalet men efterföljande The Twist har ytterst få likheter med Chubby Checkers version. Nomi song är skriven av Kristian Hoffman och sida ett avslutas med You don't own me som Lesley Gore had den stor hit med på 60-talet.
The cold song av Henry Pursell och John Dryden som inleder sida två är barockmusik från 1600-talet. Denna följs av Wasting my time av Nomi och hans gitarrist Scott Woody. Det är skivans svagaste spår enligt mig men det kanske beror på att Total eclipse kommer efter och gör att föregångaren bleknar i jämförelse. Nomi chant knyter lite an till inledningen med (sånglös) dramatisk stämning som inledning till avslutande arian Samson and Delilah av 1800-talskompositören Camille Saint-Saëns.
Drama.
Ja, det blev en kort karriär. Klaus Sperber (Nomi är hans artistnamn) föddes i Tyskland men flyttade till New York i mitten av 70-talet, dog i AIDS 1983. Ett operaprojekt kallat Za Bakdaz blev tyvärr aldrig fullbordat.
Länk till hela albumet:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar