Även om min preferens är rock- och popmusik så är mitt musikintresse bredare än så. Mina kunskaper är begränsade men jag kan med stor behållning även lyssna på exempelvis klassisk musik och inte minst vad man brukar kalla världsmusik.
I mitt förra inlägga skrev jag om hur en tillfällighet (nåja, skivbolagets klåfingrighet) ledde till att Simon & Garfunkel fick sitt välförtjänta genombrott. Kopplingen till det föranleder detta inlägg.
På sin sista platta "Bridge over troubled water" använder Simon & Garfunkel "El condor pasa" som grund och gör den till "sin egen" genom att skriva en text till melodin, dock utan att använda Los Calchakis tempoväxling på slutet.
Detta ledde i sin tur till att en några år gammal fransk samlingsplatta med Andisk folkmusik från bl a Peru, Bolivia och Argentina med Los Calchakis och Los Guacharacos innehållande "originalversionen" av "El condor pasa" blev en storsäljare. "La flute indienne, vol 1" som skivan kallades hamnade på topplistan, åtminstone i Sverige, och intresset för sydamerikansk folklore fick, om än en tillfälligt, stor uppmärksamhet. I kölvattnet av detta fick även Ariel Ramirez "Misa criolla" viss uppmärksamhet även på våra breddgrader.
Fokus låg på flöjter men minst lika viktiga i sammanhanget är charangon, ett stränginstrument vars kropp ibland tillverkades av skalet från ett bältdjur. Detta stränginstrument tillhör Sydamerikas, och inte minst Argentinas, traditionella instrument.
Charanguisto är följaktligen en person som spelar charango. Rolando Goldman är Argentinas mest namnkunniga charangospelare. Han förvaltar traditionerna men skapar även ny musik i samma anda och uppträder i såväl eget namn som i Duo Malosetti/Goldman eller tillsammans med full orkester.
Jag hade kanske aldrig lagt märke till Rolando Goldman och den här plattan om det inte varit för att Rolando också är min svåger. Alla anledningar till att upptäcka musik är lika värdefulla, släktskap eller ej.
Länk:
Här presenterar Rolando själv skivan ... https://www.youtube.com/watch?v=r50ief9Ftkc
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar