På sin föregående LP började Robert Karl-Oskar Broberg i viss mån frångå lustigheterna till förmån för bland annat erotik. Här finns en fortsättning på det. I Varför flög jag inte på dig där i snabbköpsbutiken? är det inga omskrivningar eller försiktiga antydningar. Han säger (sjunger) precis vad han tänker.
Men på den här skivan finns också en del eftertänksamhet, funderande, desperation och sökande. Jo, den heter förvisso Jag letar efter mig själv! Efter tjofadderittanåren ville han hitta ett nytt uttryck, men visste väl inte riktigt hur. Det går ändå inte att ta miste på vem det är.
Som titeln antyder är det en hemmainspelning. På gott och ont. För en hemmastudio ser den av bilderna att döma ut att vara hyfsat välutrustad (för tiden). Det goda med denna hemmainspelning är att det låter ärligt och spontant, det onda är att det låter ... inte så bra (ljudet, alltså).
Allt det gamla har gått i kras för mig.
Inte fixar man sin ensamhet på det viset, nej!
Att ha det taskigt med sig själv i Paris.
Det är inte så muntra titlar precis och resten följer ungefär i samma spår.
När man lägger skivan på skivtallriken får den lilla figuren på etiketten en extra kroppsdel. Det är skojigt eller plumpt, beroende på vilken humornivå man har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar