Det är lite höstkänsla i den här omslagsbilden. Även om det i skrivande stund är en underbart solig sensommareftermiddag så är obönhörligen hösten ändå här. Dagarna blir kortare och kortare och uteserveringarna blir färre och färre för varje dag.
Visst ja, det skulle ju handla om musik nu. Mycket bra sådan.
Den här LP:n är så bra att jag har svårt att bestämma mig för var jag ska börja. Det får bli första spåret Banquet. Joni och ett piano. Inledningsraden lyder Come to the dinner gong, och det bådar gott. Matglädjen fastnar dock i halsen av avslutningsraderna ... and some get nothing, though there's plenty to spare. En bra låt är det i alla fall.
Låt nummer två heter Cold blue steel and sweet fire. Den handlar om heroinmissbruk. Inte heller så upplyftande, men också en mycket bra låt med lite jazzkänsla.
Joni ägnar sig också åt konst. Ett exempel på det finns på det ena av, de två, mittuppslagen. Ett annat exempel på det kan man få på omslaget till Crosby Stills Nash & Youngs LP So far.
Ackompanjemangsmässigt växlar Joni mellan piano (Banquet, Lesson in survival, m fl), gitarr (titellåten For the roses) och fullt band (exempelvis Woman of heart and mind och You turn me on I'm a radio). You turn me on I'm a radio är en satir om skivbolagens krav på artisterna att skriva hitlåtar. Ironisk nog blev den också en hit.
Avslutande Judgement of the moon and stars är inspelad live och ljudkvaliteten håller inte högsta klass. Det är det minst fördelaktiga jag har att säga om denna platta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar