söndag 8 juli 2018

Se dig i spegeln, pojk!

The Who - Tommy (1969)

För att vara ett av de mest inflytelserika banden från 60-talet levererade The Who förhållandevis få LP-skivor under detta sprudlande årtionde. I dagens mått är förstås fyra plattar, varav en dubbel, på fyra år verkligen inte så illa. (Rolling Stones och Beatles är givetvis överjordiska undantag i sammanhanget.)

En försmak om vad som skulle komma på fjärde plattan "Tommy" fick man redan på föregångaren "The Who Sell out" från 1967. I sista låten (på slutet) "Rael" finner man nämligen ett tema som sedan återkommer i olika former på "Tommy". Även om det uppenbarligen redan fanns idéer för vad som var på gång är det imponerande att det bara tog drygt ett år att följa upp "Sell out" med detta dubbelalbum.

Jag vet inte om de flesta blev lockade eller avskräckta av att detta kallades för en opera, men för min del hade det marginell betydelse. "Overture" är dock en bra inledning oavsett hur fortsättningen sedan ter sig. Det är i alla fall inga arior som följer och även om Roger Daltry har en imponerande stämma är inte opera det första jag tänker på när jag hör honom höja rösten.

Den instrumentala overtyren skvallrar om, som det ska, lite av de teman och tongångar som ska följa i resten av operan. Långa instrumentala "Underture" tar vid där "Overture" startade och blir en slags mellanakt till den fortsatta "historien". I akt två finner man "Pinball wizard" som även blev albumets hitlåt. Sist kommer "We're not gonna take it" som är en värdig avslutning som övergår i och även sätter ord till ett par av de återkommande teman på albumet. "See me, hear me, touch me ... heal me" och "Listening to you ... I get the story".


Som i många andra operor ska man inte fästa allt för stor vikt vid historien. Efter en traumatisk händelse blir Tommy döv, stum och blind. Trots detta blir han så småningom en hejare på flipperspel. En läkare diagnostiserar Tommys döv-, stum- och blindhet som psykosomatiska problem och ordinerar honom att se sig i spegeln (Go to the mirror boy). Det gör han till den grad att mamman får spel och slår sönder spegeln (Smash the mirror). Det låser upp Tommys blockeringar och sedan blir han popstjärna och kultledare tills han till slut stöter på motstånd från sina följare. "We're not gonna take it!"
Skum "historia", men bra musik!

Länkar:
Go to the mirror! ... https://www.youtube.com/watch?v=wPzY30v9mtg&index=14&list=PLmM6ydeRTm-TqNZeB-S2JghvuAyp1g7zp
Christmas ... https://www.youtube.com/watch?v=7BWiYJ3yykw&index=7&list=PLmM6ydeRTm-TqNZeB-S2JghvuAyp1g7zp
Smash the mirror ... https://www.youtube.com/watch?v=mexcOJOnxpU&list=PLmM6ydeRTm-TqNZeB-S2JghvuAyp1g7zp&index=16
Rael ... https://www.youtube.com/watch?v=5VnrLRo3Luo
Naturligtvis ska man helst höra skivan i sin helhet!!!
https://www.youtube.com/watch?v=MKdusyjiuvY&list=PLBDDC70B0CEC14AF1
En filmversion finns det också ... https://www.youtube.com/watch?v=L-hkQn_9CYs

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar